Dricksvattenkvalitet

Dricksvatten är klassat som ett livsmedel och därför ställs höga krav på kvaliteten, så höga krav att det faktiskt är vårt mest kontrollerade livsmedel. Här kan du bland annat läsa mer om hur det kommunala dricksvattnet i Håbo kontrolleras.

Följer hårda krav från Livsmedelsverket

Dricksvatten är klassat som ett livsmedel och därför ställs höga krav på kvaliteten. För att kontrollera kvaliteten på dricksvattnet tar VA-avdelningen regelbundet vattenprover på flera platser runt om i dricksvattenledningsnätet och på vatten som går ut från vattenverken.

Vi följer kraven i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten om hur ofta och hur många prover som ska tas.

Hårt eller mjukt vatten

Vatten är antingen hårt eller mjukt. Hårdheten varierar beroende på var du bor och var just ditt vatten kommer ifrån. Vattens hårdhet benämns med tyska hårdhetsgrader, °dH (°dH = Grad deutscher Härte). 1 °dH motsvarar 10 mg kalciumoxid (CaO, kalk) per liter vatten. Om vatten är hårt eller mjukt beror på hur mycket kalcium- och magnesiumjoner det innehåller. Vatten med en hög halt av dessa joner kallas hårt vatten och vatten med låg halt kallas mjukt vatten.

Hårdhet (°dH) och benämning:

• 0-2: mycket mjukt
• 2-5: mjukt
• 5-10: medelhårt
• 10-21: hårt
• >21: mycket hårt

I Bålsta är det kommunala dricksvattnet mjukt (4,8 °dH) och i Skokloster är det kommunala dricksvattnet medelhårt (8,25 °dH).

Indikatorbakterier bevakas

Provtagning och analyser, mikrobiologiska och kemiska, följer Livsmedelsverkets krav enligt föreskriften LIVSFS 2022:12. Man letar alltid efter speciella så kallade indikatorbakterier för att snabbt kunna få information om något är fel. Ett exempel på indikatorbakterie är koliforma bakterier som förekommer naturligt i jord men som inte ska finnas i dricksvattnet. Enterokocker, E Coli och Clostridium är andra indikatorbakterier som vi hela tiden bevakar.

Mikrobiologiska och kemiska analyser

VA-avdelningen tar proverna själva och levererar proverna till ett dricksvattenlaboratorie. Olika analyser tar olika lång tid att utföra. Bakterierna odlas och de behöver några dagar på sig för att växa till.

Ett stort antal kemiska parametrar analyseras också för att säkerställa kvaliteten. Dessa parametrar är valda av hälsomässiga, estetiska eller tekniska skäl. Exempel på kemiska analyser är pH-värde, turbiditet (grumlighet), lukt och smak, nitrit, järn och hårdhet. Några gånger om året görs en utökad kontroll då man också letar efter exempelvis rester av bekämpningsmedel. Kemiska analyser tar mellan en timme och två veckor att utföra.

Gränsvärden avgör tjänligheten

I Livsmedelsverkets föreskrifter för dricksvatten, LIVSFS 2022:12 Länk till annan webbplats., finns gränsvärden för hur många bakterier eller hur höga halter av olika ämnen som får finnas i dricksvattnet. Överskrids gränsvärdet krävs åtgärd som bestäms utifrån hur farlig bakterien eller ämnet är. För indikatorbakterierna styrs det av hur många bakterier som förekommer.

Förekommer koliforma bakterier i någon halt i vattnet startas en utredning om vad orsaken är för att kunna avhjälpa felet. Detta medför utvidgad provtagning för att ringa in problemet. VA-avdelningens ledning gör en bedömning av situationen och kan besluta om att gå ut med en kokningsrekommendation som kan bli aktuellt vid höga halter.

pH

Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvattens pH-värde är 6,5-9,5. I Bålsta ligger det genomsnittliga pH-värdet mellan 8,14 och i Skokloster 8,06.

PFAS

PFAS är ett samlingsnamn för över 10 000 olika närbesläktade ämnen som kan vara skadliga både för vår hälsa och för miljön. Hälsoeffekter uppstår först efter exponering under lång tid. PFAS finns i brandskum och skidvalla, skönhetsprodukter, möbeltyg, elektronik och mycket annat. Eftersom PFAS är svårnedbrytbart men vattenlösligt så tar det sig ner i vattendrag. Läs mer om PFAS hos Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.och hos Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats..

Gränsvärden för PFAS

Från och med 1 januari 2026 gäller nya gränsvärden för PFAS i dricksvatten i hela EU. I Sverige har Livsmedelsverket redan infört de nya gränsvärdena sedan 1 januari 2023, men gränsvärdena tillämpas inte i praktiken förrän 1 januari 2026. I Håbo tar vi prover för PFAS regelbundet med start 2024.

Enligt Livsmedelsverkets riktlinjer ska PFAS 4 och PFAS 21 analyseras. PFAS 4 är en sammanslagning av de fyra vanligaste PFAS-ämnena, där gränsvärdet är 4 nanogram per liter (ng/l). PFAS 21 är en sammanslagning av de 21 vanligaste PFAS-ämnena, där gränsvärdet är 100 ng/l.

Låga halter av PFAS

Det kommunala dricksvattnet i Håbo kommun innehåller låga nivåer av PFAS och ligger under Livsmedelsverkets gränsvärde.